angiepangie

Dom senaste dagarna har jag börjat fundera på om jag verkligen är helt frisk i huvudet. På riktigt.
Inte pga något jag gör eller säger eller något sådant. Utan pga att min kära man Thomas verkligen inte verkar förstå vad jag säger till och från. Spelar  ingen roll hur många gånger jag säger något, ibland fastnar det lixom inte bara. Och jag kan för mitt liv inte förså vad det är som ska vara så svårt?

Och varför ska jag behöva UPPREPA mig? Säga samma sak 4 gånger för att han ställer samma fråga hela tiden, men bara omformulerar den lite. Men frågan är fortfarande densamma. Och sen undrar han varför jag låter grinig när jag säger samma sak för fjärde gången?
Han verkar helt ärligt inte förstå. Men jag kan inte fatta hur han INTE förstår? Han är en väldigt smart och allmänbildad människa i allmänhet, men till och från undrar jag hur han tänker? OM han ens tänker?
Det är inte så att jag använder svåra ord eller pratar osammanhängande på något sätt, han verkar bara inte vilja lyssna? eller så lyssnar han, men gillar att reta gallfeber på mig? *haha*

Och en sak till jag lite försiktigt undrar över är varför det hela tiden ska startas en DISKUSSION om värsta enkla grejen?
Varför kan det inte bara räcka med att man svarar på en fråga?
Han har en egen hjärna, han kan tänka själv?
Att diskutera idiot grejer är en av hans favoriter, haha!
Kommer inte på något exempel, men det kan vara så korkade grejjer som att jag går och tar ett glas vatten och han frågar varför jag gjorde det?
FÖR ATT JAG VAR TÖRSTIG kanske!!? hahaha

Jag älskar Thomas över allt annat, tro inget annat!
Men ibland (ofta) är han väldigt svår att kommunicera med!

I många lägen är Jonathan lättare att kommunicera med, och våra konversationer kan se ut så här:
Jonathan: MmMmmMMMaaAAaAaAaAaAMmMMmMMmMmMmmmAAaaAaAaAaAAaA....
Jag: mmm??
Jonathan: MmmmMmMmMMAaaaAaaAaAaAAAAMmMMMmmmMmMMAaaAaAaAAAaaAaAA....
Jag: Ja, Jonathan vad är det?
Jonathan: MmMmmMMMaaAAaAaAaAaAMmMMmMMmMmMmmmAAaaAaAaAaAAaAa...!
Jag: *andas* Jaa, Jonathan, vad är det??? Jag lyssnar??
Jonathan: MmmmMmMmMMAaaaAaaAaAaAAAAMmMMMmmmMmMMAaaAaAaAAAaaAaAA..!!!
Jag: *suck*


Det här fenomenet med totalt hjärndöda diskussioner är inte något som är exeptionellt för Thomas, Nej nej!
Det här är MYCKET vanligt bland killar/män! Jag vet många tjejer/kvinnor som upplever EXAKT samma sak som jag gör ibland!

Jag och Maja har diskuterat det här en hel del, vi har försökt komma på VARFÖR karlar gör så här. Vi har inte kommit fram till någon annan förklaring än att det är en genetisk defekt som karlar har. Eller är det så enkelt som att det är lathet? att dom inte har viljan att ens lyssna?
Jag vet inte hur det faktiskt är, men det är ett intressant ämne, det känns som att man kan prata om det i evigheter och i alla fall inte komma på en förklaring eller lösning!
Det blir så himla tydligt på hur stor skillnad det faktiskt är mellan kvinnor och män.

Trots att det kan vara kul att prata om, kvinna till kvinna då självklart, så är det fruktansvärt jobbigt när man är I såna här diskussioner och korkade konversationer. Man blir så trött och kan tänka tankar som dessa om sin älskade: